Inte så hemskarns farligt i ljumskarna och ryggen imorse, så jag tog en sväng runt tomten med kameran när jag vaknat. Vi har så mycket vackert som växer, och jag har ju sen jag var liten varit tokig i blommor och växter, och kan stå och beundra allt hur länge som helst.
Det blir jättespännande att se vad som kommer upp nästa vår och sommar! Första gången vi var här, på husvisningen, var i slutet av juli. Då var fokus såklart inte mest på vad som växte på tomten, utan på själva huset.

Vår vackra Schuberts hägg, som fortfarande skiftar vackert i rött och grönt. Här fokus på ett gäng röda blad…

…samma hägg detta.

Bergenia blommar vackert i rosa på sommaren, men är fina även nu på höstkanten.

Brevid dem växer dessa vita blommor, som jag dock inte vet namnet på. Nån?

Vår häck består delvis av
Svart aronia, som har ätliga bär man bl a kan göra sylt och
marmelad på.

Kan det vara Rysk martorn..? Rätt läcker blå färg.

En bit ifrån står en Prydnadsapel, som lutar lite… den måste vi komma ihåg att räta upp.

Vitpytta växer på baksidan. Fina att sätta i buketter.

Pion växer det flera av på framsidan, och dessa blommar tydligen i vitt med röda strimmor. Mamma hittade även två Pioner på baksidan, inklämda under Rönnspirean. De vill dock ha luftigt och mycket plats, så de ska flyttas så snart som möjligt.

Astilbe har vi också på baksidan. Fina även de på hösten.
Förutom att flytta pionerna är det lite mer att fixa med innan hösten är slut. Vinbärsbuskarna är risiga och för täta, behöver beskäras. Och vi kommer nog att ta ner hela rönnspirean så får den växa upp helt nästa år. Vi har ett litet körsbärsträd som står för nära häcken och får för lite ljus på sig, så det flyttar vi nog nu i höst också, annars tidigt till våren. Den stora rosbusken (sort vettetusan) behöver verkligen en omgång med sekatören också, men rosor beskär man visst om våren, när björkarna får musöron. Tänk vad man kan lära sig i trädgårdsböcker.
Plöjer igenom såna som en tok just nu. Tror risken är överhängande att undertecknad blir en inbiten trädgårdsnörd till slut.
Fast sämre hobbys kan man ha, antar jag!
Päronen kommer och hjälper oss med häcken på framsidan (Häggmispel och Svart aronia) ikväll. Tanken på att klippa ner den till 10-15 cm kändes inte särskilt lockande (den är väldigt gles och behöver få mer förgreningar) med tanke på att vi då förlorar allt insynsskydd på framsidan. Man “får” bara släppa upp den ca 2 dm per år också, så det skulle ta tid att få den hög igen.
Men nu har jag läst…
…att man kan tukta ner häcken lite i taget, och det är så vi kommer att göra. I år kapar vi ner de allra tjockaste, glesaste grenarna nästan ända i botten och släpper upp dem 2 dm nästa år. Då tar vi även ner ytterligare ett gäng tjocka, glesa grenar till marken och sådär får vi hålla på tills hela häcken är tuktad. Vet inte hur det kommer att se ut, kanske anskrämligt, men vi slipper i alla fall kapa ner allt. Då hade man nog inte velat sitta ute på lilla altanen och bli beskådad av grannar och alla som går förbi.
Förresten är min dröm att få göra om på framsidan. Riva bort altanen, som känns för hög och för stor, och ta bort de vita, stora (trista) stenplattorna. Istället skulle jag vilja anlägga en mindre uteplats av munksten eller liknande, i en rund, mjuk form, och använda samma sten till “utgången” till gatan i häcken, och bort till garageuppfarten. Det känns så osammanhängande och stelt nu, och inte naturligt att kliva över altanen till “finingången” om man kommer från garageuppfarten. Nåja, det blir också ett mycket senare projekt, liksom det mesta av det jag skulle vilja göra!
Men drömma får man ju.